Vad vi vet om Corona-Viruset idag.

Denna artikel är skapad av MSc. Patrick Wahlberg författare till hälsoboken PXP – Ditt bästa jag, samt Journalist och redaktionsmedlem Näringsmedicinsk Tidskrift.

Om du misstänker att du smittats av Coronaviruset bör du kontakta sjukvården på telefonnummer 1177 (Vårdguiden) för vidare hjälp.

Vad är Coronavirus & COVID-19?

Viruset SARS-CoV-2 (Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2) orsakar en luftvägssjukdom som kallas COVID-19 (Coronavirus disease 2019). Viruset som upptäcktes först i staden Wuhan i centrala Kina i slutet av 2019, har spridit sig snabbt och förekommer idag i Europa, Mellanöstern, Asien, Afrika, Australien samt i Nord- och Sydamerika. SARS-CoV-2 kallas i media för Coronavirus.

Mer än 80 % av de personer som drabbas av COVID-19 upplever endast milda symtom. De vanligaste symtomen på COVID-19 är feber, torrhosta, trötthet, slem när man hostar, andnöd, halsont, huvudvärk, muskelsmärta och frossa. Det är få som upplever illamående, kräkningar, nästäppa och diarré. Bara 2–10 % av patienterna med COVID-19 upplever besvär med mage och tarm som diarré, magsmärtor och kräkningar. Rinnande näsa är inte ett symtom på COVID-19. De personer som upplever svårare besvär är normalt över 60 år gamla och komorbiditet, det vill säga närvaron av en eller flera andra sjukdomar förutom COVID-19, förekommer bland dessa personer.

När denna artikel skrivs är det under 4 % av de smittade som har dött av viruset. De personer som har dött på grund av att de smittats av COVID-19 har vanligtvis varit äldre personer med existerande hälsobesvär som hjärtsjuka, astma eller diabetes enligt New Scientist. Under den vanliga influensan i Sverige dog cirka 5 % av de smittade för säsong 2017-2018 och av dessa var 93 % i åldersgruppen 65 år och äldre.

Inkubationstiden, det vill säga den tid som förflyter mellan smittotillfället och den tidpunkt då sjukdomen bryter ut, är cirka 2-14 dagar med ett genomsnitt på cirka fem dagar för coronaviruset.

Finns det andra coronavirus?

Coronavirus är en stor familj av virus. Vissa coronavirus skapar milda förkylningssymtom medan andra coronavirus skapar svårare besvär. En del coronavirus skapar endast besvär hos specifika djur och normalt smittar de inte mellan djur och människa. Smitta av coronavirus mellan djur och människor har dock skett några få gånger med MERS (Middle East Respiratory Syndrome) som upptäcktes först i Saudiarabien 2012 och SARS (Severe Acute Respiratory Syndrome) som upptäcktes först i Guangdongprovinsen i södra Kina 2002. Både MERS och SARS är alltså också coronavirus.

Drabbar COVID-19 barn, vuxna och/eller djur?

En klar majoritet av alla smittade med COVID-19 är vuxna. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är lite drygt 2 % av de smittade under 20 år per 2020-03-01.

Enligt CDC (Centers for Disease Control and Prevention), det vill säga USA:s nationella folkhälsomyndighet, kommer coronaviruset troligtvis ursprungligen från fladdermöss som smittat reptiler, exempelvis ormar. Det nya coronaviruset stämmer även genetiskt med coronavirus från myrkott. Coronaviruset sprids mellan människor och det är idag oklart om husdjur kan smitta människor men man rekommenderar att tvätta händerna efter kontakt med husdjur eftersom det även motverkar risken att smittas av E-coli och Salmonella enligt Världshälsoorganisationen.

Hur smittar Coronavirus?

Coronavirus smittar primärt via små droppar som kommer från nysningar, hostningar, beröring eller vanligt samtal, alltså kontaktsmitta eller via luften. Om man befinner sig inom 2–3 meter från en smittad person kan man riskera att smittas av coronavirus. Ju längre tid men befinner sig nära en smittad person, desto större risk att smittas. Coronavirus kan även smitta via avföring. Coronavirus kan även smitta genom att man tar på en yta som har viruset på sig.

Hur länge överlever Coronavirus på ytor eller i vätska?

En smittad person som nyser i handen och som därefter tar i exempelvis ett handtag, brev eller annan yta kommer att föra över coronaviruset till ytan. Det samma gäller om en personer nyser rakt ut i luften och droppar med coronavirus hamnar på en yta. Det är inte helt säkert hur länge coronavirus överlever på ytor. Det beror på vilket material ytan är samt omgivningens temperatur och luftfuktighet.

Man fann RNA från SARS-viruset (en annan typ coronavirus) i avloppsvatten från två sjukhus i Peking som behandlade patienter med SARS. Provtagningar visade att SARS-viruset som man fann i avloppsvattnet smittade även efter 14 dagar i en temperatur på 4°C men endast  i 2 dagar vid en temperatur på 20°C.

SARS-virus kan leva upp till 14 dagar och kan smitta fullt upp till fem dagar vid temperaturer om 22–25°C och 40–50 % relativ luftfuktighet. Därefter minskar virusets effektivitet gradvis. Vid en temperatur om 38°C and 80–90 % relativ luftfuktighet minskar SARS-virusets livskraft redan efter 24 timmar. Även MERS (en annan typ coronavirus) är livskraftigt vid lägre temperaturer och lägre luftfuktighet. Det gäller de flesta virus. Det är en anledning till att fler virussmittor sker under vintern än under sommaren. En annan anledning är att vi spenderar mer tid inomhus under vintern.

Det finns ingen exakt data för hur länge det nya corona-viruset överlever på olika ytor men man vet från tidigare studier att både MERS och SARS som förekommer på ytor kan smitta längre än en vecka i rumstemperatur. På material som koppar och stål överlever MERS och SARS inte länge medan överlevnaden däremot är längre på material som kartong, papper och plast. Det bästa är att behandla ytor med desinfektion som snabbt gör virus av flera olika slag helt infektiva.

Risken att smittas av Coronavirus från kontaminerade ytor, paket, brev är troligtvis låg om dessa har transporterats under flera dagar. Handtag, ledstänger, strömbrytare, och kundvagnar är troligtvis större smittospridare av coronaviruset. Virus kan överleva på pengar men man vet inte hur länge just coronaviruset överlever på sedlar eller mynt.

Vaccin mot Corona-viruset?

Läkemedelsvärlden skriver i sin artikel ”Vaccin mot coronaviruset tidigast om fem år” att ett vaccin som genomgått alla nödvändiga studier och blivit klart och godkänt av de svenska myndigheterna kommer att ta minst fem år. Pharmaceutical Technology skriver å andra sidan att de kommer att börja producera COVID-19 vaccin inom 10 veckor från att denna artikel skrivs i början av mars. Vaccinet bygger på ett Infectious Bronchitis Virus-vaccin för hönsfåglar. Flera olika mediciner utvecklas även för att bekämpa corona-viruset och i Kina har den första antivirala medicinen mot Coronaviruset godkänts. Även HIV-mediciner testas mot Coronaviruset. Som svensk får man nog vänta på mediciner och ännu känner man inte till alla biverkningar som dessa mediciner för med sig. Antibiotika hjälper mot bakterier; eftersom coronaviruset är just ett virus hjälper alltså antibiotika inte mot coronavirus.

Hjälper mask eller munskydd mot Corona-viruset?

Vanliga operationsmasker eller munskydd som konsumenter kan köpa hjälper inte mot coronaviruset vad man vet idag. Däremot verkar masker som har KN95-standarden, det vill säga masker som filtrerar bort 95 % av alla partiklar med en diameter om 0,3 mikrometer, minska smittorisken. För svenskar, som inte arbetar inom vården, är maskbärande troligtvis inte den första åtgärden man bör vidta.

Coronavirus – vad göra?

1. Tvätta händerna ofta och noggrant.

2. Tvätta alltid händerna direkt när du kommit hem eller till jobbet. Tvättiden bör vara cirka 30 sekunder för en riktigt effektiv tvätt. Detta råd är det första och viktigaste råd som Världshälsoorganisationen och sjukvården i alla länder ger.

3. Täck näsa och mun om du måste nysa eller hosta och kasta pappret omedelbart i papperskorg.

4. Rör inte ansiktet, näsa, mun eller ögon om du inte måste. Om du måste röra ansiktet, tvätta händerna innan du gör det.

5. Undvik kommunala transporter som tunnelbana och buss.

6. Undvik cigarettrök.

7. Håll avstånd till personer som hostar eller nyser (2–3 meter enligt New Scientist).

Coronavirus – immunförsvaret

Ett bra immunförsvar är viktigt för att kroppen ska kunna motverka virus. Förkylningsvirus kan exempelvis ligga i kroppen och vänta på att immunförsvaret blir svagare. Vitaminer och mineraler skyddar inte mot coronavirus men följande vitaminer och mineraler bidrar till immunförsvarets normala funktion:

• A-vitamin

• C-vitamin

• D-vitamin

• Vitamin B6 (Pyridoxin)

• Folat

• Vitamin B12

• Järn

• Zink

• Selen

Den här artikeln skrevs 2020-03-04 och på morgonen samma datum finns det 93 210 diagnosticerade COVID-19-fall och 3203 registrerade dödsfall.

Referenser

Yeo C, Kaushal S, Yeo D. Enteric involvement of coronaviruses: is faecal-oral transmission of SARS-CoV-2 possible? Lancet Gastroenterol Hepatol. 2020 Feb 19. pii: S2468-1253(20)30048-0.

Coronavirus: What you need to know to prepare for a covid-19 pandemic. New Scientist 2020-02-27

Wang XW Li J Guo T et al. Concentration and detection of SARS coronavirus in sewage from Xiao Tang Shan Hospital and the 309th Hospital of the Chinese People's Liberation Army. Water Sci Technol. 2005; 52: 213-221.

Chan KH Peiris JS Lam SY Poon LL Yuen KY Seto WH. The effects of temperature and relative humidity on the viability of the SARS coronavirus. Adv Virol. 2011; 2011734690.

Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report – 41, 1 March 2020. WHO.

Influensasäsongen. 2017-2018. Folkhälsomyndigheten.

Report of the WHO-China Joint Mission on Coronavirus Disease 2019 (COVID-19). 16-24 February 2020.

”Vaccin mot coronaviruset tidigast om fem år”. Läkemedelsvärlden 2020-02-27.

Coronavirus treatment: Vaccines/drugs in the pipeline for Covid-19. Clinical Trials Arena 2020-03-02.

Coronavirus: A timeline of how the deadly Covid-19 outbreak is evolving. Pharmaceutical Technology. 2020-03-02.

Coronavirus Cases: Worldometer.